Mattis C-60, Kiss 2015

Länk: http://open.spotify.com/user/chops/playlist/5YZ0iqom1bu4XzeSrH06rN

Hur det var förr i tiden. En kunde gå igenom en hel barndom och undra hur Kiss såg ut utan smink. Det finns inga hemligheter av den magnituden längre. Inget mysterium. Mer bra än dåligt egentligen, men det är som det är.

Jag var typ sex år och Destroyer var den första skiva jag köpte och älskade. Ja, det är allt jag kan säga egentligen. De gjorde enstaka låtar efter den äldsta på den här listan, men de rymdes inte på en timme. Mer tid kan en ju inte ägna åt Kiss utan att vara galen. Enjoy eller låt bli.

Världens bästa debutsinglar

Länk: http://open.spotify.com/user/chops/playlist/6K6a4xLVxOYM1TdIuKAII7

Slog på första Mission of Burma-EPn och liksom fortsatte därifrån. Mest punk, (inkulsive post- och lite proto-) och indie på den. Stannade vid lite drygt två timmar, hade kunnat göra den lätt dubbelt så lång. Hade kunnat göra minst tre listor till med helt andra artister. Hip hop, reggae eller soul exempelvis. Eller 60-talsgrejer.

Men inga one-hit wonders i alla fall. Kriteriet var att det skulle vara skivdebuter och förstaspår. Och grymma låtar. Bara en nördig lista, inget mer än så.

Mattis C-60, juni 2015

Länk: http://open.spotify.com/user/chops/playlist/7BuukJodWEpKE6vhoBnUTu

För den nytillkomna skriver jag detta, annars finns det ingen anledning att skriva några längre beskrivningar av de här listorna.
Sedan typ 2010 har jag och några andra lagt upp (minst) en spellista var per månad. Kriterierna är inga andra än att de är i runda slängar 60 minuter långa. Det händer att vi nämner något om innehållet i kommentarsfältet under senaste inlägget på hemsidan när vi lägger upp dem, och kommenterar varandras. Men detta är något som är helt kravlöst alltså. Bortsett från det tvångsmässiga i själva handlingen, att göra listan i fråga. Och det är en öppen klubb. Alla får göra listor och lägga upp dem i kommentarsfältet.

Svenska Flaggan Kuken

Länk: https://open.spotify.com/user/chops/playlist/0Qou1z8iHFxcrb296uBquh

Den här gjorde jag för många månvarv sedan, innan Begravningen, innan Skända flaggan ens var ett nynn i min tjocka skalle.

Det händer att en glömmer att den svenska proggen var, precis som den tyska, mer än bara en sak. Att det var en epok och inte en musikalisk genre. Jaja, här får ni. Pga är inte nationaldag och grattis till det.