Ett av mina barn hamnade i slagsmål när hen gick i, jag minns inte riktigt, fyran kanske. Det handlade om Jultomten. Alla andra sa att han inte fanns, att det var nån pappa eller annan gubbe som klädde ut sig. Mitt barn var ju inte dummare än att hen kunde tänka sig att det faktiskt var så. Att det kanske till och med antagligen var så. Men hen ville inte tro det så hen vägrade. Hen förklarade senare, alltså fjärde klass; de är ju inte precis yrkespolitiker i den åldern, såvitt jag förstod, att han slogs för sin rätt att tro på Tomten, inte för att hen nödvändigtvis trodde på Tomten. Liksom.
Garden Centre har precis släppt sin första skiva som fullt band. Jag kan tänka mig att sången är en vattendelare här, men jag tycker Max Levy är en fantastisk sångare.
Den som läst här regelbundet har säkert sett att det finns en evighetsdiskussion som går ut på att definiera om saker är punk eller indie. Och sedan värdera det utifrån detta. När vi kanske borde värdera först och definiera sen.
Jag minns, jag hamnade ofta i bråk som barn, i gräl, med lärare eller ibland andra elever om huruvida gud finns eller inte. Jag sa att gud inte fanns och så blev det diskussion. Och just ja, jag var punkare. Punkare har en slags självförtroende i det avseendet. Tjafsa om gud. Det är ju barnsligt, men även brådmoget. Det här var tidigt 80-tal, inte visste man riktigt vad indie var på Tuna då. Knappt ens vad punk var. Inte visste man riktigt vad som var vad på Svartöstaskolan heller, tidigt 00-tal. Men jag tänker att indie handlar om rätten att vara barn och punk om rätten att behandlas som en vuxen. Men mitt barn visste ju inget om det. Och inte jag heller, då.
Garden Centre låter barnsliga, som att de inte vill vara så bra på att spela. Och Max Levys röst alltså, han låter som ett barn. Som att han pratar i falsett. Och säkert finns det indiepuritaner som tycker att den här skivan är för lyxig jämfört med t ex förra skivan Monster Energy. Det är folk som är så rädda för alternative rock att de inte kan lyssna på trumset ens. För det är ju det också. De minns britpop och grunge, men inget före det. Det var när indien blev mainstream. I England med Blur och i USA med Nirvana. Även punken blev mainstream. Green Day, Offspring, Rancid. Och sånt hatar man ju, när saker blir allmängiltiga och därmed dumma. Det gäller ju indie och punk lika mycket. Även om man gillar dum musik om den är dum på rätt sätt.
Om mitt barn vetat om det här hade hen varit indie, menar jag alltså. Rätten att tro på Tomten, rätten att vara barn.
Jag var med i ett indieband i tjugo år men jag var punkare hela tiden. Det kan ju uppfattas som extremt töntigt men det skiter väl jag i. Jag tänker att alla har rätt att definiera sig själva, och att man lika gärna kan definiera andra med, det ska väl jag och alla andra skita i. Men jag tycker alltså att jag har en fördel här, ett övertag, ett veto. Jag har stått på barrikaderna. Hohoho. Jag har haft fötterna i båda skyttegravarna i 20 år, och blivit skjuten i kuken av puritanerna non fucking stop. Jag raljerar. Såklart vet jag vad jag säger.
Garden Centre, man kan hata dem av fler orsaker än man kan älska dem: de är inte nog punk, de är inte nog indie, de är för mycket indie. Men skivan innehåller nio låtar, den är 26 minuter lång. Låtarna är välskrivna, rent tekniskt. Smarta melodibyggen, smarta arrangemang, vågade i ett musikaliskt kontext; tempoökningar och temposänkningar, fullt ställ och stilla. Lyssna på den när du är på väg nånstans, den är klar innan du är framme. Sen vill du lyssna på den igen. Eller inte. Men antagligen.
Sen finns det en grej till, den kanske viktigaste för just mig. När vi var i London 2017, jag och Kalle och Simon, såg vi Garden Centre. Det var ett sånt där ställe man inte tror finns på riktigt innan man ser det: en gammal, jag vet inte, fritidsgård, fast med öl och heltäck. Vi var inte där för Garden Centre, vi var där för Nap Eyes. Jag hade ingen större koll på Nap Eyes och Garde Centre hade jag aldrig ens hört talas om. Ena gitarristen såg på håll ut exakt som ett av mina barn. Så jag började såklart tjuta lite. Jag köpte en kassett och en keps av bandet efteråt. Gjorde bort mig lite, sa att jag var an old guy from Sweden eller nåt. Det sket väl de i. Och egentligen jag med. Men det är därför jag tänker på Tomten när jag hör dem. Och det är därför jag älskar dem sådär som andra älskar Comet Gain eller Wedding Present (som fortfarande finns och är rätt bra och spelar i kortbyxor fast de är äldre än mig till och med). Jag tycker de är punk för att jag gillar dem. Jag tycker de är indie för allt annat. Skivan heter A Moon For Digging och finns där en tycker den borde finnas.
Ses i december om vi inte redan setts!
OM KÄNSLOR OCH SÅNT SKIT
10/12 GÖTEBORG
11/12 GÖTEBORG
12/12 HALMSTAD
13/12 KARLSTAD
14/12 ESKILSTUNA
15/12 MARIEHAMN
16/12 STOCKHOLM
17/12 STOCKHOLM
18/12 UPPSALA
19/12 MALMÖ
20/12 KALMAR
21/12 VÄXJÖ
22/12 ÖSTERSUND
jag är ju inte sämre än att jag kan ändra mig om levys sång, men det tänker jag ändå inte göra.
Hahaha, stalle ❤️
❤️ ”Men jag tänker att indie handlar om rätten att vara barn och punk om rätten att behandlas som en vuxen.” ❤️
Good times! 🍺🎷💖
Första NY-passet snart slut. Självklart är det ju en fråga om mood, men tänker att en vecka borde täcka in alla möjliga mood. Har dock kommit på en viktig faktor till min åsikt om både Harvest Moon och Colorado:
Om ni, som jag, tappade intresset för jungle när det blev drum n bass; pretentiöst och mer eller mindre skrattretande, så kanske vi kan enas även kring utvecklingen av black metal de senaste åren: http://www.bardomethodology.com/articles/2019/11/04/devathorn-inferno-interview/
Ok, 50-lista 13e dec.
Sthlms-besök och konsert med Youth Of Today på en vanlig jädra jobbtisdag. Jo en tackar.
Ok, Colorado. Helt klart det bästa NY gjort sen MB -95, tycker jag nu,. Trots eller tack vare att den är så slafsig. Läste nånstans att han sagt ”it doesn’t have to be good, it just have to feel good” om inspelningarna.
Har också lyssnat igenom typ alla 60 skivorna han gjort… mest överskattad är Ragged Glory. Varför pratar folk så mycket om den? Det finns nästan ingen bra låt på den. Mest underskattade är fortfarande Reactot och Trans.
En annan reflektion är att NY’s textskrivande får 1 av 5 på de två första solo-albumen.
Richard Dawsons favoritskivor: https://thequietus.com/articles/27269-richard-dawson-interview-favourite-music
shredd: vad var det för faktor?
conny: ragged glorys popularitet beror väl på de skivor han släppte innan, freedom, this note’s for you och life. fansen var väl glada och lättade att det kom en ”riktig” ny-skiva antar jag.
trans har ju sjukt bra låtar!
Lättad över att Conny omvärderat Colorado.
Jag tycker det är lite härligt att Neil Youngs texter kan vara så dassiga, ibland briljanta och ibland bara något som duger att sjunga för vem bryr sig.
Satt igår och bläddrade i boken med Billy Childishs valda låttexter fram till 2006. I förordet skriver han att hans låttexter bara är dumheter som rimmar, om han har något att säga formulerar han det i lugn och ro istället för att hojta det över gitarr, bas och trummor, att han är poet också men att han aldrig någonsin skrivit en dikt som rimmar. Han koketterar bara såklart, han skriver ju svinbra texter. Hoppas det kommer en bok med CTMF-texterna nån gång.
A Letter Home är ju väldigt fin förresten. Kanske mer projekt än album dock.
Kollade på Youngs tiotal och jag tycker Le Noise, Psychedelic Pill, A Letter Home och Colorado är grymma plattor allihop. Sen kom fina ’förlorade’ skivan Hitchhiker också. Och den där svinkonstiga livehybridskivan Earth som jag bara lyssnat på en gång, när den släpptes, men tänker fortfarande på den ibland, för att den var så jävla weird.
Jävla hjälte han är Neil
Har också lyssnat jättemycket, efter mattis inrådan, på Annie Angel. Hon är en gåva till världen jag hoppas fler tar del av.
man måste nästan undanta de nya skivorna från ”arkivet”. de är ju inte gjorda nu.
Jag har gjort en spellista med NYs ”ballader” som jag lyssnat väldigt mycket med de senaste dagarna.
Jag har börjat tycka att kvantitet är en kvalitet i sig. Eller börjat och börjat, i 15 år har jag tyckt det ungefär.
De två ovanstående grejerna har inte med varandra att göra.
Jag håller på med en lista med Neil Young efter Mirror Ball, men jag är inte så snabb utan blir nog lätt omsprungen om nån annan vill göra samma sak. Colorado är ju Neils första jämnbra skiva på tjugo år, men det finns enstaka låtar på var och en som kan mäta sig med det bästa han gjort eller i alla fall inte skämmas i jämförelse. Hellre att han fyller resten av skivorna med skräp om han måste än att de bästa låtarna blev osläppta.
Förlåt, Psychedelic Pill är också jämnbra.
Och Le Noise. Förlåt, jag tänker inte innan jag skriver. Det uppfattas som charmigt.
den här gjorde ändå min dag:
https://youtu.be/0bwLVMpD_OI
Fan vad Ozzy är bra.
det är ju en röst man älskar.
H, det är ju skillnad på nonsens och nonsens vill jag mena då. Ambulance Blues är 5/5 tex. Debutskivan och Everybody Knows This is Nowhere är mer bara som att han inte har nån idé om vad han ska skriva om. Inte lika bra. Och vadå ”för att ingen bryr sig”? Det tycker jag var kokett. Ingen bryr sig om en dålig text, men många bryr sig om bra en bra text.
Vilken fin mash-up! Ett litet avsteg i mitt HarvestMoon-/Coloradomarathon.
de är riskfria skivor.
Så klart måste man inte riskera nåt för att göra en bra skiva, men min poäng är att Harvest Moon härav är överskattad. För att göra en skiva som förtjänar den statusen måste man fan riskera nåt. Gällande HM står jag, så här efter två dagar, fast vid min åsikt: överskattad. Bra, och perfekt tajmad där -92 i grungen och americanans tidevarv, men inte SÅÅ bra. Fina texter som Conny sa, det är en så kallad skilsmässoskiva va? Blir till och med pikant om man tolkar Old King på det sättet. Det enda riktiga genidraget på skivan är den där svängiga hi-haten i Dreamin’ man. Så oväntat att det trummisen som står för det också! För låt oss enas om en sak: hen är alllt annat än svängig.
Men asså jag GILLAR skivan, Natural Beuty är ju tex jättefin.
Colorado får jag återkomma till, måste lyssna mer.
Det blev för ensamt i den andra tråden…
Får man ha med skivor som är inspelade i ett annat decennium men som släppts först 2010-2019?
Ja, det går bra.
Men dåså! En annan fråga, det går ju inte att få ihop det till två timmar, då blir det typ tio-femton skivor om det ska vara två låtar från varje.
Hur göra? En lista med femtio skivor läste jag nånstans i ett annat rum, men det var så ensamt där. Matti, regler!!
Jahaja, en fryppel.
Nä, du får inte ha med Hitchhiker på 10-tals-listan. 50 var sista budetz
Skriftlig lista. T ex Napalm Death och Frank Ocean har släppt två skivor som platsar. Jag har gjort fler än dem, men tänker inte ha med mina egna.
Conny: ”ibland bara något som duger att sjunga för vem bryr sig” var ett slarvigt sätt att säga att jag ibland upplever Neil Youngs texter som helt sekundära, att de bara finns där. Jag är en person som generellt sett lyssnar noga på texter, vare sig jag lyssnar på GG Allin, Abba eller The Fall, men Neil Young har en massa låtar jag älskar och hört massvis med gånger utan att knappt reflektera över texten, eller där texten sagt mig absolut ingenting när jag läser den (vilket såklart kan vara helt subjektivt). Jag kan få intrycket att Neil själv inte riktigt vet vad han vill som textförfattare, eftersom han kränger så väldigt och kan växla så snabbt mellan jättebra och urusla texter.
Jag ska göra en lista bara för att ha med Hitchhiker.
Men, en kan ju såklart komplettera med t ex en spotifylista med 50 låtar om en vill. Sen om nån vill lägga in nån box med Dylan/Minor Threat/Bikini Kill-demos som kom 2012 eller nåt, det vägrar jag bestämma över.
Jag skämtar ju bara. Postumt utgiven musik som varit helt ohörd innan… bör ju få vara med. Så just Hitchhiker är ju ett gränsfall , inspelad på 70-talet, i huvudsak låtar som släppts i andra versioner och andra som funnits på bootlegs… man får väl göra som man vill, för mig är det en 70-tals-skiva, men jag har inget emot att nån tycker att det är en skiva från nu.
man undrar ju hur många bra album han har i arkivet som av nån anledning inte släpptes när det begav sig.
för övrigt håller jag, som ändå är helt galen i ny, med h om texterna.
Jag gillar när det är lite dåligt också. Som JLP, eller Kate Bush ibland. När man hör att det inte blev så bra, eller när det blir liksom för obegripligt. Samma med Neil Youngs texter. Det dåliga är bra för att det är dåligt ibland. Men ofta är det ju bara bra, oftast till och med.
Plus LOL på KBois Q&A!
Jag tycker det sämsta med Neil Youngs tidiga texter är ”den falska kvinnan”-temat. Lite irriterande ofta han känner för att skriva om det i början.
En antar jag rättvis analogi är väl J Mascis. Jag har aldrig ens tänkt på hans texter (mer än Freak Scene pga spelat den). Tänker att det har med tid och förväntningar att göra.
Och: ”I never knew a rubber doll would be so hard to please”.
Jag tycker förresten att Beyond med DJr är en av deras två, tre bästa skivor.
EP då? Får man ta med en EP?
Beyond är för gammal, den får du inte ha med. Tur för mig att jag gillar I Bet on Sky.
Colorado är fin. Bättre än HM. Gillar tex:
1. När de markerar ettan så där fint i första låten, typ andra refrängen.
2. Att de är så många fina poplåtar och inte så många långa jam. Vet inte riktigt vad det är, men har aldrig funnit tröst NY-jam, de drabbar mig inte av någon anledning.
3. Sången och ibland texterna. Värdig är kanske en beskrivning?
4. Eternity, bästa låten på både Colorado och bättre än alla på Harvest Moon.
Så, ok då, kanske kommer lyssna på den 2020. Eternity i alla fall.
Man får ha med EP.
På vårdcentralen. Doktorn presenterar sig. Dr Lee. Bruce Lee. Men så går jag också på Byske vårdcentral.
Tänk att jag har äran att ha blivit fostrad av honom. Känner mig helt rörd.
https://www.nsd.se/nyheter/lulea-riskerar-att-bli-en-kallare-plats-nm5239564.aspx
Jättefin text och fint val av ämne!
Det fanns hopp 😔
Fet låt
https://open.spotify.com/track/55gCBVkrNLUQzz5bRGnPuo?si=Ux_ncuMZT8-0qA1uczNxHA
Tycker så mycket om Richard Dawsonskivan. Superfina videos till Jogging och Two Halves också.
Hahahahahahahaha!: https://youtu.be/HPPqOHay8fM
Police, haha, fy fan vad dumt! ;)
Fan vad Ozzys nya singel är bra. ”Today i woke up and I hate myself” Tung öppningsrad.
https://open.spotify.com/track/0C4bx13JIMSWOAxd8TaoVq?si=bTiP3iOiTxGSCX98_7cHXw
Henny, min äldsta dotter 8 år, och jag har en kod för att öka tempot när man klär på sig, spelar tennis, går till skolan etc: Heja tacos. Det är så fint!
❤️ shredd
han sjunger ju sjukt bra.
mr inbetween. spännande avsnitt. tupelo!!!
Gud vad jag älskar Ozzys röst!
mr inbetween är nog min favoritserie just nu. S2 är ju så oerhört mörk!
Heja alla pappor! ❤️
på tal om mörker. succession. jävlart vad de hatar varandra.
Matti: hur skriver du låtar? Kommer dom av sig själv eller måste du jobba fram dom? Hur mycket formar dina musiker låtarna eller driver du igenom en klar vision som du redan har i huvvet?
Samma fråga till Conny också om han vill svara (både som soloartist och del av Bob hund)
Anonym: Jag skriver låtar lite hursomhelst. Har fickminne/telefon med kanske 100 idéer per skiva, liksom. Allts 100 solo, 100 Södra Sverige. Ibland korsas dessa två slags idéer. Alltså nåt jag tänkte var en sologrej blir SS. Sen när jag ska göra en skiva går jag igenom dem, om jag inte fått för mig att göra en annan slags skiva. Tänker oftare album än låtar. Förutom när jag tänker på låtar. Svårt att förklara. Texterna gör jag utifrån nån slags övergripande tanke. Oftast ryms inte denna idé i en enda text./en enda låt Tur för mig, då kan jag göra fler texter på samma idé.
Ändå lite coolt att Frank Ocean har med Garden Centre på sin spotifylista. Trodde det var ett band som bara typ ni här och två till personer kände till: https://open.spotify.com/playlist/6HEegfWHhUcytwQFAm1QbK?si=cXbiXCufQP2TrlpwdXdsGw
Och jag börjar gilla dem jättemycket, Garden Centre. Hade som andra svårt med sången först, men nu älskar jag den. Tack för tipset!
https://m.youtube.com/watch?v=cSAp9sBzPbc
Jag bildgooglade moderaten som är häktad för grov kvinnofridskränkning. Jävlar vad rädd jag blev. Blicken.
Ja, vilket monster!
Shredd: hahaha, låter som Depeche Mode.
ha det låter ju faktiskt som dm!
Anonym: På soloskivorna har jag arrat det mesta på demostadiet. Mest för att tiden i replokal och studio med band är rätt kort. I Bob hund kan det bli så att jag knappt känner igen den låtidé som i slutändan blir en låt. Thomas gör låten till ”sin”, skriver egen sångmelodi, och bas och trummor tar andra vägar. För det mesta.
Texter kan jag skriva när jag är inne i ett arbete. I vardagen är textflödet för det mesta stängt. Låtidéer, däremot kommer hela tiden, spelas in på telefon, ibland i en porta-app (four-tryck) eller bara i ”Röstmemon”.
*Four-track
Tack för svaren!
Swamp Thing, någon?
såg tre sekunder men blev avbruten och glömde sen bort den. började se nya säsongen av end of the fucking world igår, få se hur den artar sig.
Swamp Thing, sådär. Bättre än det mesta DC, men inget jag pallar bingea om jag säger. Långt ifrån lika bra som t ex Doom Patrol. Fö fortsätter ju Watchmen vara bäst.
Gillar ju Alan Moores Swamp Thing. Men det färska minnet av B-filmerna från åttiotalet som jag såg för några år sen har avskräckt mig från tv-serien. Kanske värt ändå rå. Liite synd med en andra säsong av End Of The Fucking World kan jag tycka utan att ha sett ett enda apsnitt. Den första säsongen var ju perfekt, hade gärna fått sluta så. Team Watchmen FTW!
Stalle: Men de älskar också varandra nåt vansinnigt, i Succession. Det är helt skruvat.
Vi är i S2 med Succession. Märklig serie. Kallas komedi, men är komisk bara ibland. Oerhört sorglig för det mesta.
Såg till drygt halva säsong ett. Succession alltså. Sen blev mitt klasshat helt enkelt för överväldigande.
Jag läser dikter i Östersund ikväll. Dessutom spelar Anders Teglund lite piano. Obs, vi har separata programpunkter. På Storsjöteatern händer detta. Och annat. Och tidigt.
Grattis alla surjämtar! Det lät ju hur fint som helst det där.
men va fan, säger du det nu :P
Ja sorry för det. Var oklart om det var offentligt eller inte. Vet inte riktigt fortfarande. Men jag är i Öset iaf.
jag är hursomhelst home alone med kidsen så hade inte kunnat komma 😔
Fanns absolut inget som hindrade mig att ta ledigt från jobb och familj, flyga till Östersund, lyssna på diktuppläsningen och sen ta in på hotell. Men jag sket i det för så lite bryr jag mig…
Skönt att du inte kom H!
Tråkigt att du inte kom stalle, men fattar!
Jag har fått exklusiva förhandsbilder direkt från en spåkula i Italien. Zlatan går en lysande framtid till mötes.
https://www.youtube.com/watch?v=npnGkC6jYBI
Någon skriver om Sara Parkmans skiva och använder uttrycket ”gränslandet mellan skog och människa”. Fy så äckligt!
Hahahaha. Ändå. Man blir sugen på att veta mer.
Grym skiva, ännu grymmare live.
998, 999, 1000!
Nu kommer jag till Sthlm!
Nu vet jag vilken som är tiotalets bästa skiva.
Fan vad sjukt! Jag fick precis en förfrågan från ett klockmärke om ett sponsrat ”samarbete” på min instagram! Och jag övervägde att tacka ja, pga de skrev att jag är ”classy and elegant”! Herregud där var jag nära att åka dit. Skäms nu.
Om ni undrar över mina inlägg av varierande att skriver jag alltså allting här som jag inte kan skriva på Facebook.
*ART
Och nu fick jag skam för att jag berättade om det! Tack och förlåt.
Fast gratis klocka? Nä, jag fattar.
be dom återkomma med ett bättre erbjudande.
Watchmentittare: Kan man komma åt Peteypedia utan VPN? Det är hursomhelst värt kan jag meddela.
Uppskattar att du graffar ”Neu!” Lite överallt i Sthlm, vem av er det nu är. Men jag skulle v e r k l i g e n uppskatta om du för fan Can hålla dig till ämnet nån jävla gång?
Favorittag i Sthlm: Dagerman
Nya skivan äntligen mixad, åh det blir så jävla, jävla bra.
H och Stalle ❤️ Det var en fyrkantig klocka, jag vet inte om jag tycker att det är så snyggt.
Grym låt: https://soundcloud.com/haydndavies/you-seemed-like-a-nice-guy-then-you-turned-out-to-be-a-nazi
Näe, fyrkantig fy vad trist. Lika bra du sade nej då Sue.
Jag har lyckats hålla mig från att lyssna på Neil Young säkert i tio år. Pga den här Colorado-debatten har jag nu lyssnat bara på NY i flera veckor. Köpte Colorado på vinyl idag. Låter väldigt bra måste jag säga. I övrigt ruckas inte så många stenar av att lyssna tillbaka. Några mjukisar/ballader jag inte brytt mig nämnvärt om tidigare är fantastiska. (Through my Sails tex). I övrigt är On the Beach och Tonight’s The Night fortfarande bäst. Men ovanligt bra, Colorado.
Jag har en lista med fem timmar NY efter 1996 som jag kör på shuffle.
G, om det hade varit den här däremot: https://www.instagram.com/p/B40IYSopjD6/?igshid=u7whow3ck7p5
Conny – köpte du tre ex? Kan jag köpa ett av dig?
https://open.spotify.com/track/3Jecs8EPhAqMvgxKdPjflm?si=xI1x57k3RMG1cYxUbEbG5g
Åh Peteypedia ❤️. Såg om Watchmenfilmen igår pga abstinens. Och oj vad kass den är! Tyckte ändå att den var ok när den kom, nu var det knappt jag orkade kolla klart. Har hänt en del vad gäller kvalitén/förväntningarna på superhjältefilm de senaste tio åren.
mina förväntningar har aldrig varit så stora som 1978 när jag och pappa gick på spegeln i luleå och såg superman the movie.
Gamla människor, ca 10 år äldre än mig, tror att alla de följer vet vem de är på t ex Facebook. Det är både fint och roligt. Mest roligt.
Vad väldigt bra han är, Will Oldham
Truth Kills på bonussjuan till Colorado är ju dessutom svinfin! Inte kommit mig för att lyssna förrän nu. Den kommer säkert på youtube så småningom om den inte redan finns.
Några frågor.
1. Är onkel kånkels musik homofobisk?
2. Är Filip och Fredrik elitister? (allmänt och i program som tex 100 höjdare då de intervjuar ”sköna” människor som kanske inte alltid mår så bra).
3. Är seth rogen rullar sexistiska? Tänker främst dom som är gjorda av pineapple expressgänget.
Jag gillar vissa/många saker som alla de här personerna gjort. Men tycker 1. Ja, 2 ja, 3 nej.
Tänker att homofobiskt, sexistiskt och elitistisk inte är nått man kan ha en åsikt om. Man kan tycka att man inte själv är tex homofobisk. Men det finns ett objektivt svar på om man verkligen är det. Sen har vi ju tidsandan också som faktor. Kanske uppfattades inte 90 tals humorn när den kom som homofobisk. Och de som sysslade med den var nog inte dåliga människor. Men med dagens ögon var mycket då just homofobiskt och måste ha vart det även då.
Med det sagt kan jag ha fel i mina svar på mina frågor. Konkel kanske inte är homofobisk bara för att jag tror att de/han är det.
Obs. Tänker på deras verk och inte på hur de är som personer.
1. Ja, 2. nej, 3. ja. Är mina svar. Men vill tillägga att inget, ingen, är bara en av dessa saker, har endast denna enda egenskap.
1. Ja, 2. Nej, 3. Vet inte, har inte sett filmerna.
1 vet ej
2 vet ej
3 vet ej
Annan grej: Onkel är ju från 80-talet till och med. Långt innan internet och alltings tillgänglighet. Subkultur(er) då var verkligen subkultur i den meningen att man talade för de invigda, utan att sociala medier och Malou von Sivers startade moraliska uppror kring det. Jämför t ex black metal eller KRIS/Stig Larsson och hans krew. Det betyder ju inte att man inte ska/kan/borde omvärdera saker och ting. Men man behöver inte göra det heller. Jag är allergisk mot efterkonstruktioner av det slaget. Tycker det liknar revisionism. Det förflutna är det förflutna, med vårtor och allt. Vi kan skämmas för det, men har det hänt så har det.
Bakgrunden till mina frågor var att jag och en tjejkompis såg this is The end med seth rogen. Jag tyckte den var väldigt rolig. Hon tyckte den var sexistisk. Jag kände mig dum eftersom jag inte uppfattade det. Eftersom jag inte uppfattar det hoppas jag för min skull att den inte är sexistisk. Tänker mig att det borde finnas ett svar på den frågan. Att det inte är subjektivt. Men kan ju ha fel. Onkel och Filip och Fredrik tog jag bara med för att det är andra som håller på med humor som jag uppskattar. men de är ju också inte helt okomplicerat.
Några frågor: Men saker kan vara idiotiska och ändå svinbra. Som This Is The End t ex. Svårare isf med t ex 40 Year Old Virgin. Fast jag gillar den också.
Tycker/tror att humor öh klarar sig bättre i den moraliska backspegeln än mycket annat. Apocalypse Now går ju t ex inte att se ens. Our Band Could Be Your Life går knappt att läsa.
Humor bara slutar vara roligt liksom, och så glömmer en bort det.
Vad gäller musik så tycker jag Onkel (och t ex GG) är tidlöst. Pga bl a subkulturfaktorn.
Martina Montelius försvarar sin pjäs i dagens Expressen. Tycker det finns beröringspunkter till detta där.
Our Band Could Be Your Life, oläsbar? Pga. bara självförhärligande snubbar eller nåt annat? Orkar inte läsa om oavsett…
Ja exakt. Fast det gäller författaren och hans urval mer än de han porträtterar.
Det som är säkert är väl att Onkel hämtar en del av sin humor ur homofobi, liksom ur rasism, funkofobi och annat som är anstötligt. Om det är samma sak som att Onkel ÄR homofobiskt (och i vilket avseende, dvs vad menar man med den utsagan) tycker jag är en mer komplicerad fråga.
Det finns nån skröna om att folk med tourettes syndrom i Kina utbrister ”demokrati!” och ”yttrandefrihet!” som är klart applicerbar på Onkel Kånkel.
Se även låten ”Points of View” med Country Teasers.
Ett oknådat svar i väntan på ett barn som borsta tänderna.
Seth Rogen och Filip och Fredrik kan jag inte uttala mig om pga dålig koll.
Fast Ian Mackay är ju jobbig. Han har typ aldrig haft fel, tycker han.
Tycker tourettes glöms bort nuförtiden. Även punk glöms bort.
ny säsong av ray donovan på hbo, eller i vart fall första avsnittet.
Ursäkta en utan minne – har inte sett Apocalypse Now sen jag var yngre, vad är det som inte går att se? Rasism?
Njaej, mer det där manliga. Resan liksom. Mansgrupp i skogen liksom. Banka på träd och skrika i bar överkropp.
fan va vagt matti.
Det är jag som är svag och känner mig vag, jag sov nästan inget inatt.
Försökte lyssna på Della Q för att somna (ca kl 23-03) men det tilltalade bara mina sämsta sidor. Jag blev irriterad för att de är så elaka och nyfiken för att deras elakheter är spännande .
Min sämsta (och mest sömnlösa) sidor.
Kom på det. Att lyssna på dem är som att vara töntig och _nästan_ få vara med mobbarna.
Det är alltid förbandet som bryter trender och söker nya uttryck https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=7347392
Sue: Strongt med en fyra timmar lång hatlyssning!
”er det där manliga. Resan liksom. Mansgrupp i skogen liksom. Banka på träd och skrika i bar överkropp.”
Är det det här som kallas hot take?
Nån som lyssnar på the Best Show? Avalanche Bob har dött 😔
Min NY-psykos är obruten, dessvärre. Nu på kanske fjärde varvet genom katalogen försöker jag göra en spellista med de 100 bästa NY-inspelningarna. Nästan omöjligt att få ner till 100. Han har ju gett ut skivor i 52 år. Så siktar nu på en bäst 104-lista, dvs 2 låtar/år får jag ha med då… Men ligger konstant runt 110 låtar. Varje gång jag tar bort en låt upptäcker jag en annan som måste vara med…. ”Hold on to tour love”, tex från Trans, den har jag aldrig tidigare fastnat för. Vilken grym låt!
Känner med dig Conny men vill uppmärksamma att NY hela tiden får mig att tänka på New York. Och därför Television, Patti Smith och Sonic Youth innan jag fattar att du menar Neil Young. Vore mäktigt med en topp 54 New York-lista. Döpt efter studion med det namnet. Eller en topp 108 kanske. Eller, ja möjligheterna är närmast oändliga.
Här är 2 timmar med Neil Young efter Mirror Ball (extraherat från en drygt fem timmar lång lista jag har har shufflat nonstop sista tiden). Jag har blandat upp ordningen mest på slump, men om man vill lyssna kan man gärna lyssna på shuffle. Förutom ”Ramada Inn” har jag undvikit låtar längre än tio minuter.
(Efter Mirror Ball är alltså för att det var skivan Conny utnämnde som den sista bra NY)
https://open.spotify.com/user/joanboan/playlist/2NAxsI3eqd4cAMvSRqVUmq?si=OOaY1tehR6-On9pveMeqxQ
(obs jag skämtade, har såklart redan gjort 54 olika listor med musik från NYC)
H: Gör listan publik så man kan följa den. Nåt nytt idiotisk med Spotify, för mig i alla fall.
Den har fyra följare redan, är du säker på att det inte funkar? Ser inte var man gör den publik…
Funkar nu, via telefonen.
Förtal! Psychedelic Pill gillar jag. Och Colorado. Men tack vare diskussionerna här har jag lyssnat igen på nyare skivor, och Le Noice har ju massa höjdpunkter. Kontrar i helgen med min lista. Ska lyssna på din lista och se om det är något där jag tycker platsar på topp 104. Jag har med tfyra andra låtar från Le Noice nu…
tfyra är det internationella uttrycket för fyra när man tänker tre.
Le Noice, skivan han gjorde med Peo Thyrén.
Ha!
Mr Inbetween! 😢
Kom det sista avsnittet idag?
Vet inte om det var sista.
Men, Neil York debuterade ju redan 1963! Det enda logiska blir ju en bäst 112-lista. Jag jobbar vidare…
Ok då, köpte också Colorado idag. MEN dagens ABSOLUTA fynd var Sonny Sharrocks skiva Ask the ages från -91. Den är grym, som tänkt, på 45 varv men på 33 rpm får den en helt ny dimension! Tänk er den här tex, fast långsam
https://m.youtube.com/watch?v=SMMkrZ7lh9Y
Trodde inget kunde sabba min fredagkväll efter Ask the Ages, sen: mr Inbetween 😭😭
sorgligt värre men måste ju bli en s3?!
Vad fin den var, Sonny Sharrock-låten!
Men var väl ändå väntat?
H: helt klart.
tp: tycker att styrkan med serien är att även om man visste så blev man oerhört berörd. När han kramade om sin brorsdotter… fredagsvibekiller.
Gjorde jag klart min rankning av låtarna på varje Ramones-skiva? (Nån som brydde sig tillräckligt för att minnas?)
Jag tror inte det! I så fall måste jag ju fortsätta.
Who Does She Hope To Be, Favvolåt.
Du måste fortsätta H.
Shredd, håller med helt, både brorsdotterskramen och Rayscenerna var himla trovärdiga och fint sorgliga. Det satte rejäla spår även i mitt hårda jag.
Hela serien är ju grymt sjukt bra, mest dråplig och skruvad i början sedan fördjupat svartare under denna omgång. Tycker den scenförändringen är helt enastående. Är det inte ovanligt att serier byter skepnad på detta sätt, eller vad säger matti som sett i stort sett allt?
Gillar Watchmen också. Trodde inte jag skulle det pga fördomar.
Blev tvungen att ladda hem flac av den skivan nu. Åh, jag älskar den så mycket.
Om du menar att serier förändras radikalt medan de pågår så är det väl rätt ovanligt, men inte superovanligt Tänker på t ex Big Love som blev en mörk (och skitdålig) thriller under sin näst sista säsong, för att sen ändå sluta hyfsat värdigt. Eller True Blood som gick från standard vampyrgrej till camp och totalt bindgalen splatter/gore (och bra, ska sägas). Var det inte nån av de sena säsongerna av Six Feet Under som bytte karaktär helt också? Och The Walking Dead som bytt stil och ton som andra byter strumpor.
Men Mr Inbetween har väl egentligen bara fördjupats? Jag tycker den där sorgen, eller vad man ska kalla det, funnits där ända från början, ända sedan den första filmen till och med.
Ja, Ask the Ages är verkligen magisk.
Men appropå filmen, är den lika bra?
Ja, du har nog rätt. Jag plöjde första säsongen i ett svep en natt och mindes mest det dråpligt roliga. Svärtan kändes lättare då, men visst, den fanns ju där. Tyckte en kort stund i början av andra att den gick i stå och blev mest ytlig. Funderade till och med på att släppa den. Sedan kom sorgen.
Filmen, ja som jag minns iaf. Lite dråpligare kanske, sett till hur det utvecklades sen alltså.
I min Neil Young-forskning har jag kommit fram till att 0 låtar platsar från Ragged Glory. Hela skivan är baktung och förskräckligt osvängig.
Svängig är kanske inte ordet man främst associerar med Crazy Horse ens när de är som bäst.
Äh – som bäst är de inte baktunga, kalla det vad du vill.
Hårklyverier. Vad är Cowgirl in the sand och Down by the river om inte svängiga?
Ok, de har nån slags eget osvängigt sväng. Som på T-Bone. Men vill du förstå, så hajar du väl vad jag menar? Bas och trummor liksom limmar inte på Ragged Glory. Crazy Horse låter som ett coverband på sig själva där.
Nä, jag tycker inte heller Ragged Glory är så bra (men nån finns det väl? måste lyssna). De var väl ringrostiga efter 80-talet…
I ”höstrusket” kan de var skönt med: https://open.spotify.com/playlist/0ZBkysevMIANcRmFwHAvFV?si=2O2i4bl6Rq6VKMjxr2VqYQ
Puh, jag är halvvägs igenom Ragged Glory. Pallar inte mer, men jag måste palla.
Nej, det där var inte så kul. Crazy Horse-coverband var en bra beskrivning. De har ställt in rätt gitarrljud, men känslan infinner sig liksom inte. Det känns som att låtarna är långa för att de tänker att det är så det ska vara, inte för att inspirationen räcker till tio minuter. Det är gubbrockigt på ett sätt som faktiskt är borta på Sleeps with Angels. Här och var dyker det ju upp bra gitarrspel, kanske framför allt solot i ”Over and Over”, men framför allt saknas det väl egentligen bra låtar? Om låtarna hade varit bra hade jag nog kunnat med ett riktningslöst Crazy Horse. Alternativt så hade Crazy Horse inte varit lika riktningslösa med bättre låtar.
Fin lista för novembermörkret Matti! Lite mer Lionel Richie än jag är van vid.
H: Vi är alltså helt överens här. Nu till definitionen av vad det är Crazy Horse har. Det finns väl åtminstone tre Crazy Horse. Ett med Danny Whitten, som jag tycker är nån slags sleezy sväng fast inte sväng. Och ett med Poncho, som jag tycker är stomp när det funkar, och stolpigt när det inte funkar. Och så ett med Niels Lofgren som blir jag vet inte vad. 1974-1981 är guld-åldern, tycker jag. 86-90 är semst.
Jag minns inte om vi gillar Beatles? Hur som helst har pappa och jag varit i London.
https://www.facebook.com/100000327208001/posts/2828763717144507?d=n&sfns=mo
Vi gillar Beatles! Vi bara lyssnar inte på dem!😄
Ny singel med Dolce, som vanligt bäst!
https://open.spotify.com/track/1ETCR2V2rqlM00xx95IRD4?si=1uocgEctT6aNIBdnS-OgnA
Haha Conny ok! Skönt med klara besked.
Att jag är en del av, jag vet inte, samtiden, det är så vidrigt.
Matti, I feel you. Hos mig visar det sig i ett nyfött intresse för julpynt. Ja, det är kanske det enda jag orkar bry mig om.
Hahaha, Sue.
saffran ska endast användas i söt vetedeg kring lucia (gärna med russin!) samt som krydda i matlagning som tex fisksoppa, risotto etc etc. Alltså inte i cheesecake, glass, kladdkaka, drycker osv.
Håller helt med dig Shredd, möjligen med ett undantag om man är gothlänning och vill göra saffranskaka. Men det är å andra sidan inte speciellt gott så varför skulle man vilja göra det.
Lite orolig att Sue börjat julpynta redan, det måste vara ordning och reda. Adventsstjärnan sätts upp till första advent och julpyntet tas fram till jul.
Saffranspannkaka heter det väl förresten? Inte är det gott i alla fall.
Herregud, nu ska tandläkarna börja moralisera i gästboken också. Spara det där snacket till mottagningen.
Saffranspannkaka är underbart och ni som inte håller med har inte mindre rätt i era åsikter bara för att vi inte delar dem.
Inom ett dygn utlovas min Neil Young-lista. 124 omistliga inspelningar. Exakt 10 timmar blev det förståss. Lite sorteringsarbete återstår. Låtarna är i den ordning de är skrivna. Så, om den bästa versionen av mr. Soul är inspelad tidigt 80-tal ligger den innan första albumet, ja ni fattar.
Det låter ju helt sjukt att du har en 80-talsinspelning före första albumet för att låten är skriven tidigare? Är du säker på att det är rätt beslut?
Vet du verkligen när alla låtar är skrivna?
Jag är faktiskt lite upprörd.
Jag kommer garanterat misslyckas med låtskrivar-kronologin. Men kommer rätt nära. Lite hör man ju olika melodispråk från olika eror.
Jag får väl bootlegga din lista och göra ordna den efter utgivning alt. inspelningsår istället.
Bara ett saffransfreak lägger sig i ordningen på någon annans spellista.
H, du får gärna länka till den korrekta versionen av Connys lista sen.
Så jävla kul att se hjärnor explodera nu när Zlatan köpt Bajen.
haha eller hur matti!
G, jag förstår din oro. Julgranen ska t ex kläs kvällen före julafton. Men nu är det som det är med mörkret i världen och lite julpynt är det minsta man kan begära.
Rockin’ In The Free World är ett märkligt fenomen. Riffet är bra. Texten och sången övertygar. Bas och trummor är så otroligt ostiga! Hur kunde de nöja sig med det resultatet? Men ändå gillar man. Det är en bra låt! En som inte går att förstöra!
Jag tycker det hör till att den är ostig, som Born in the USA. Formen är en del av budskapet.
Jag är verkligen ointresserad av fotboll (och all annan sport), men jag uppskattar däremot alltid en toa-ring på huvudet.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/se-nar-zlatans-staty-klas-med-toalettsits
The Irishman är bra.
Är det nya Maiden?
Var och såg David Liljemarks Felched by the goat i förra veckan, bra på sitt vis https://youtu.be/50dubp6CKOI?t=1140
Nu då! Neil Young C-600
https://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/2DK5imE0FvEDIGEDtHPhLL?si=EBOkdQJvS_SF5Q0N6Sq5KQ
Det är de tio timmarna jag tycker låter bäst. Ingen låt är med två gånger, förutom My My, Hey Hey och Hey Hey, My My. Har jämfört studio- och liveversioner av alla låtar… och ordningen är alltså ett försök att lägga låtarna i den ordning de är skrivna, ungefär. Håll till godo!
C-600, måste vara nån slags rekord. ❤️
conny din hjälte 🙏🏼
Hurra!
trve
https://metalinjection.net/latest-news/yes/metal-guitarist-too-young-to-play-bar-plays-outside-with-wireless-system-instead?fbclid=IwAR1fedM9cHX5vvnxKeBKjYExWX3U94DxzyIxRG9UoAXBhgmKDaShPosDXCY
Tänker nån gå på IB Sundström ikväll?
facebook.com/events/417322385617978/
Bob the Bob med Lounge Lizards är ju som alla vet världens bästa låt förutom att den är för kort. Tur då att den finns i två versioner på deras Voice of Chunk från 1988. Version nummer två heter Bob the Bob (Home), jag antar att det är en demo. När man lyssnar på dem efter varandra är det som att titta på en sån där Finn fem fel-bild. Men i stället för fel hittar man rätt.
Hade gärna sett Isak ikväll. Men pga Luleå blire inget med det.
Jag skulle gärna gå men känner mig lite bortkommen, så om jag kunde hänga på nån annan vore det fint.
Det sägs att han ska inleda med nåt slags gong gong-mediation, låter ju fantastiskt!
vet ni vad hulken har för alias i indien?
bruce bannerjee.
Ikväll ska jag köra från Sthlm till Gbg för att hämta två motorcyklar, hoppas innerligt att hyr-skåpbilen har möjlighet att koppla telefonen till stereon så jag kan lyssna på Connys mäktiga C600 hela vägen.
Ytterst motvilligt får jag erkänna efter att ha lyssnat en dryg timme av listan att Connys idé med kronologi efter när låten skrevs inte är så uppåt väggarna som jag först trodde.
Det tror du bara tills bootleggen kommer.
Hahaha
Jag fattar inte vad jag gör på Facebook över huvud taget. Hälften av allt jag skriver tar jag ju bort efter 10 min pga pallar inte att folk kan kommentera. Moralpoliser/styrkekramar.
Lyssnat mer på NY C600 under min körning tvärs över Sverige (förut idag lyssnade jag i lurar i kontorslandskapet på myndigheten). En sak som slog mig är att det oftast är en väldigt okomprimerad produktion vilket gör det lite svårlyssnat i en bullrig skåpbil. Lite som att lyssna på P2.
Det här skrivet med den stora reservationen att det är en hyrbil och att jag inte känner ljudanläggningen, eventuellt låter allt som P2 i den.
En sak som slår en när man dimper ner i Linnéstan vid halv ett en fredagskväll är att det liksom är folk som raglar på gatorna, det ser man aldrig i Sthlm.
Om inte jag är där och skelar.
Hälften av alla (ca 60 sammanlagt) skivor jag hade i mitt årsbästadokument har försvunnit. Jag orkar inte. Klarar inte sånt.
Hade inte sett Goliat, kom jag på när jag hittade den på SVT Play. Vilken film! Peter Grönlund är bäst.
Svtplay alltså, fett matti! Den ska ses. Läste någon recension där det jämfördes mot Animal Kingdom – en film som vred runt kniven i hela familjen en jul för något år sedan. Tar denna som årets julrulle mao.
Känslan när man kämpat i åratal med musik (att lyssna på, och fatta, och känna) och plötsligt faller polletten ner, eller hur man säger . Det händer oftast med heavy metal, antagligen pga, som en nyss skrev till mig: ”killar från Ånge” lyssnade på det innan de övade snurrsparkar på en. Jag älskar Iron Maiden. Nu är det sagt. Helt utan ironi.
Nu när jag accepterat låtordningen på Connys lista så har jag bara hittat ett fel så här långt, Hold back the tears. Dålig låt.
Haft ett Joe Pesci-marathon i helgen:
Irishman
Ensam hemma
Ensam hemma II
Kingligt maraton!
Tio månader nykter idag. Ni vet inte det, men det är inte säkert att jag hade blivit nykter utan gästboken. Här inne nådde jag botten. Så tack för att ni finns – och tack för allt stöd ni gett mig sedan dess. Ni är mitt gäng ❤️
Grymt Sue!
Grymt som sagt. Och starkt. Håll i!
Goude Yule allehupa.
https://open.spotify.com/track/7vXENHRNz0KRcfDSPKcnsy?si=sl25PkK6S3qI8ojoyew0ew
Scrollar lite. Killarna från Ånge var egentligen inga mobbare, mer att dom senare gick musikestet och http://www.nissepedia.com/index.php/JVVF . Det är så innerligt töntigt att vara tuffing utåt, på ett dåligt sätt. Jag kan liksom aldrig se förbi allt smink, nitar och märkligt utformade gitarrer. Men jag gillar ändå Slayer och Young Thug i lagom mängd.
Jag flyttar i alla fall norrut i mars, ska jobba precis på slukhålets brant (Solna). Fortsätta sparka röv så att säga, så vi ses till våren.
Imponeras och blir rörd av Sues inlägg. Även om jag inte ägnar gästisen så mycket d’battue nuförtin så instämmer jag i att den har haft enorm inverkan på livsföringen.
var det takida?
Benny: ❤️Hahaha, Nissepedia. Fjärran vore det mig att försvara Killarna från Ånge (eller för den delen JVVF-töntarna), men Iron Maiden är svinbra ändå. Skivan du länkade är också svinbra.
Sue: ✊️💃
en annan dålig sak med the irishman; alla recensenter som känner att deras recension också måste vara 3,5 timme lång.
slut rant.
Hahahaha. Ville inte/trodde inte jag skulle gilla den pga gubbrunkig. Men den var inte riktigt så.
Är det inte samma 3,5 timmarssyndrom med Cohens ”nya”, förresten? (Och hoppas ingen säger ”Neil Young” nu…).
Spotifys rekommendationer har blivit riktigt sämst nu för tiden.
Irishman: riktigt habil underhållning. Kan ingenting om film, men det där måste väl ses som ett fint hantverk? Inte en överflödig scen väl?
Sen är jag 100% målgruppen, uppvuxen med Maffiabröder, Casino och alla andra. Tycker ändå att han lyckas utveckla genren.
++++
Håller med: 🥨🥨🥨🥨
Fast fyra, det betyder ju vadsomhelst. Såg och rekomenderar Thoroughbreds, också på netflix. Fyra helt andra kringlor. Bättre kringlor.
Kandidat till årets låt. Har dock inte gjort en sån lista, den skulle kanske aldrig ta slut.
https://open.spotify.com/track/3Q6bjleMIzpd8ZlE5DHa4V?si=8JnOUnkLStC8H-a557b5uA
Heja Sue <3
Och Cohens nya är fan mästerverk. Kan knappt minnas när senast tretio minuter berörde mig så.
Nissepedia också. Älskar Nissepedia. Spenderade utan överdrift 75% av lektionstiden på mitt sista gymnasieår med att läsa nissepedia och nu blir jag lite orolig varje gång någon uttrycker uppskattning för mitt sätt att skriva att de ska upptäcka att jag snodde hela stilen därifrån och förkasta mig som derivat och plagiator. Hemska tanke!
The Streets-magi! Fet låt
Föresten, har ni också svårt att balansera hatet för julmusik med omgivningens kärlek för den? Jag har hittat lösningen! Julmusik med Lovecraft-tema. De är så fel för varandra att de blir perfekta tillsammans, och det är bara med viss extrem överdrift som jag kan säga att de räddat mitt julfirande, mina familjerelationer och möjligtvis mitt liv.
https://www.youtube.com/watch?v=3tTHn2tHhcI
Watchmen är antagligen serien med flest perfekta avsnitt i följd någonsin. Och det är två avsnitt kvar.
När jag såg om Leftovers tidigare i år tänkte jag på hur sjukt bra hela serien var, även första säsongen, när man visste hur det skulle gå. Det är ett sätt att bedöma verkshöjd antar jag. Ett av flera såklart.
Jag menar att jag litar på att Lindelof ror detta i hamn, pengarna på banken, pricken över i, sätter den i krysset etc etc. Och även om den slutar illa är det ändå bäst hittills. Så det är årets teveserie, lätt. Möjligen hela 10-talets.
Ja, snyggt filmat, bra, förvirrande, krypande otäckt. Kallsvetten lackar. Watchmen alltså.
Nu något nördigt. Tidiga James har mer gemensamt med Joy Division än med The Smiths.
Är det någon som kan göra en spellista till mig med mysiga snälla låtar? Som inte gör ont nånstans men inte är dumma heller.
Helt sensationellt oväntat håller jag med om Watchmen-analysen. Vill att den ska sluta efter nio perfekta avsnitt och lämnas där. Lindelof har väl sagt att han inte ska göra nåt mer heller.
Men Leftovers höll den verkligen heela vägen i mål? Har för mig att det var nåt i sista säsongen som skavde. Men minns inte riktigt vad det var som sabbade helhetskänslan. Svårt med avslut i tv-serier generellt. Som The Deuce-finalen nu senast. Blir ju lätt någon slags easy way out-lösning av allt ihop.
Vilket är ejenklien det bästa avslutningsavsnittet av en tv-serie? Jag slänger in Sopranos där.
jaja, jag började ändå se irishman igår efter att ha sett senaste ray donovan. ok, den funkar väl, men inte mer.
Bästa slutet måste ju ändå vara GoT – snacka om snackis och känslor!
Ja, gud vad Leftovers var bra. Topp fem nånsin tror jag.
Bästa sluten: Sopranos och BSG. Även Leftovers. Och Six Feet Under. Och The Shield. Och Twin Peaks, även om det är kontroversiellt. Menar både första gången och The Return.
Jag tyckte Leftovers sög, men överväger att ge Watchmen en chans så småningom.
Har nån sett Money Heist? Spansk Netflixserie som jag testade på chans och nu snart sett klart säsong ett. Rafflande spänning och action i lagom orealistiskt och skruvat gisslandrama, massa nya förvecklingar och oväntade vändningar hela tiden som i alla fall hittills inte känns krystade eller förutsägbara. Nittiofem procent bergochdalbana, fem procent känslor och noll procent pretto/djup. Rekommenderas starkt till enklare själar.
Sue: gör Abba för ont?
Fleetwod Mac, till och med när de var som bäst, gjorde även 10/10 rawk. Sånt enormt rocklim i denna låt, https://open.spotify.com/track/6HKx5ERVgH7NYmYo9iAlMH?si=YIFgX4lrSea11WqfJQ3AoQ
H: Nä! Har du en sån lista? Annars blir det bara att jag spelar ”When all is said and done” på repeat.
h: låter som en serie för mig. enkel själ i lyxförpackning.
För Sue
https://open.spotify.com/user/6mdsumfi126acj9ql49soj67p/playlist/0YqpLah3f9S83CTLjnD3eX?si=1nZyg1XCQ3GJCLQisC6Qlg
Min Abba-lista är nästan lika bra som min Fleetwood Mac-.
https://open.spotify.com/playlist/3ElhXUmOOkMP23GUeR9JHy?si=uJuDKuRhRByeu-kwhuHHMg
Tack för musiken! Nu ska jag nog klara mig lite bättre ❤️
Visste väl att Matti skulle ha minst en Abbalista till hands.
Watchmen… jag är som ett barn efter apsnittet, vänder mig till K och frågar massa saker, ”hur ska det gå?” osv.
Hur kan inte Lay all your love on me vara med på en ABBA-lista?!
Vilka röstar de som tycker Mobberaterna dragit för långt högerut på nu?
Abbalistan: tycker t ex Hey Hey Helen är bättre bara.
Idag har jag gråtit oavbrutet från att jag vaknade. Det är inte alltid en walk in the park att vända upp och ner på hela livet.
Har ni kollat era spotifyår än då?
Årets Spotify
Mest lyssnade artister
1 Fleetwood Mac
2 Mattias Alkberg
3 Södra Sverige
4 Ramones
5 Kate Bush
Genrer
1 Rock
2 Experimental
3 Brill Building Pop
4 Art pop
5 Punk
Jag lyssnade på en enda podd i 10 minuter i år: Punks in Pubs
Mest lyssnade nya artist
Kelly Moran
Låt
Fleetwood Mac – Rhiannon
Mitt glada år
https://open.spotify.com/playlist/37i9dQZF1Et8WDeqJedz2s?si=SafHl-9tRIqxGNHFRTUzew&fbclid=IwAR1_n0vtsjU5GTnx6liI7LVWj_o18vmyYFTUggKJjt_e8wds8W2fhYCREHQ
fast rätt mkt tintin ändå!
https://www.youtube.com/watch?v=wgmRb3MlpHQ
Bra version
Hur kommer det sig att du lyssnat på olika Tintin-avsnitt olika mycket?
hehe det är barnen som lyssnar när de ska sova. sen somnar de ifrån och måste backa nästa kväll.
Stalles lista är räääättttt mörk alltså. Rödön som är så vackert!
Hur gick det under resten av dagen Sue?
Jag gjorde som jag har lärt mig, ringde till vänner i gemenskapen och gick på möte. Det hjälpte, kvällen slutade i galghumor ❤️
(På allvar var det en som skickade mig en film med en barista som gör en snopp i latte art. Exakt vad jag behövde.)
Nyss kändes det som en evighet till 13 december… nu plötsligt är det ju alldeles om hörnet… och alla dessa val och nedskärningar… och sånt man glömt och missar… Dessutom vill jag fortfarande hellre lyssna på nya vinylskivorna med Neil Young och Richard Dawson..
https://open.spotify.com/user/cxxxy/playlist/0KNMQgZCrZnhwnpjteM39m?si=RAgsK9UYQ4mRTMMHhwB1qg
Ja, C-60 okt-dec blev det pga det jag skrev innan. Inte hittat nytt jag gillar i samma takt som jag brukar… vilket jag nog tycker är bra för mitt psyke.
Grymt Sue, mäktig gemenskap det där.
Önskar att jag kände Connys lusse-pepp men det har varit världens längst höst, och inte har jag längtat till lucia heller.
https://open.spotify.com/album/5uToqdsQXa0200HXDFZE9l?si=pUv6pPPhQjGvOPtzNi4wAA
Sur, testa skivan här ovan! Låter som den musik du efterlyste häromdan.
Och så bra den är! Decennie-klockan är verkligen 23.59.58, men frågan är om den inte platsar på topp 50? Men blir alltid misstänksam att jag ska tröttna fort på musik som går in så här direkt. Så först om 10 år vet man ju om den borde varit med… Låter som Human League ”Dare”, och glassig Wham som bäst, men också som Everything But The Girl…
Sue, inte Sur. 🙈
Äh, jag kanske bara är i bebis-koma . Girl Ray kanske inte ens är bra…. märker dock att jag inte kan sluta lyssna på låtarna. Och de har gjort ett sånt där perfekt pop-album.
13 december ja… Har 50 nu men blundat helt för det som kommit i år. Yeezus vad allt känns tungt med det. Oj, Jesus menade jag…
Jag tycker ”Rödön” låter som att nån råkar säga fel, som Jan Stenmarks Öxölklöfför. Men jag har ju förstått av sociala medier att det är himmern på jorn.
Finns ju en och annan ok låt på den här generiska algoritm-playlisten ändå: https://open.spotify.com/playlist/37i9dQZF1DZ06evO3bbkUG?si=q7m5pCf2TdqY0LyeQQkxnA
Conny: Perfekt, tack ❤️
Idag har jag varit hos min dementa mormor, som alltid stått mig nära.
Hon förstod inte var morfar har tagit vägen, ville åka och leta efter honom i deras villa.
(Han dog för ca 15 år sedan och de sålde huset för ca 30 år sedan)
Man ska tydligen inte komma med dödsbud hela tiden, men tillslut sa jag: ”Men mormor, morfar är inte kvar.”
Då svarade hon: ”Men hos mig är han kvar.”
Vackraste jag hört.
Minus 13 och ingen snö. Man kämpar på.
Annars ligger jag med ryggont denna andra advent och tvivlar på Joy Divisions storhet.
skärpning för fan och krya!
Hur ser tvivlet ut? Inget annat band är väl lika ikoniserat? Och det kan ju vara provocerande i sig.
Ibland tänker jag att Unknown Pleasures är ett resultat av tur. De kunde knappt spela, Ian Curtis röst är ju jättemärklig egentligen. Och varför skulle man premiera tur? Är inte det som att vurma för fascism och det naturliga urvalet? Bortsett från svaren på de frågorna, och för att återgå till hur skivan låter; som en som tillbringat mycket tid i replokaler så hör jag hur låtarna blivit till (monotona rörelser i musiken, på närmast liggande prick på basen och gitarrerna), de har vänt sina (musikaliska) tillkortakommanden till sin fördel. Eller snarare, Martin Hannett har gjort det.
Efter Unknown Pleasures då.
Jo. Om Ian Curtis inte dött hade de aldrig blivit lika stora kommersiellt som New Order blev. Pga av hans röst alltså.
Men: nu har jag lyssnat några timmar och jag älskar det ju, det gör jag och har alltid gjort. Jag hör och känner mitt tvivel, men det låter som det gör trots allt (på grund av allt), ändå. Det är som att invändningarna rinner av mig. Tvivlet är ju dessutom en STOR del i varför jag gillar dem. Deras tvivel alltså, Ian Curtis tvivel. Tror det kanske är så stort och övertygande att jag smittas av det.
Vad jag menar är, tror jag, att man/nån/jag nog skulle kunna formulera ett objektivt och övertygande argument för att de var skitdåliga. Men objektivt schmobjektivt. Det spelar ju ingen roll. De spelade en djupt subjektiv, privat, musik som väcker det subjektiva, privata i mig. Vet faktiskt ingen annan musik som fungerar så lika mycket som Joy Divisions. Det är rockens magi antar jag.
Jag har funderat på vad NN ska göra härnäst. Jag tror att han kommer dyka upp i nåt lobbyföretag vad det lider, tillsammans med t ex Sven Otto Littorin, Anders Borg och andra män som har trasslat in gylfen i makten. De rentvår sig genom ”internationella karriärer” i ”länder där jante inte är så stark”. Frågan är bara om NN kommer att kombinera det med en snyftintervju i lämpligt magasin, typ Fokus, eller inte. Och om han i en sådan intervju kommer att erkänna något missbruk eller ej.
*och andra HÖGERmän (likt NN)
Jag är inte naturvetare, men jag förstår inte hur tur och det naturliga urvalet skulle gå ihop. Blir det inte tvärtom så att JD blivit ikoniska på tvärs med naturligt urval? Kommentaren om att bygga riff kring prickarna gör mig så obstinat att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det låter som om U2 är ett band för dig.
Obs, jag tycker inte att ”man får inte kritisera Joy Division” eller nåt annat löjligt. Men din kritik var väl i så fall allt det bästa med Joy Division samlat.
Fast samtidigt: skitsamma. Egentlgien var det mest det där med tur och naturligt urval.
Jamen det var ju det jag menade. Jag tycker det är konstigt att Joy Division (som jag älskar OBS!) inte fått mer kritik från ”musiker”-håll. Varför anses de inte mer radikala och kontroversiella av idioter? Hur kan ett så ikoniskt och bra band ha så få haters?
Tur/det naturliga urvalet/talang är ju Harry Potter. Till skillnad från hårt arbete menar jag (för argumentets skull, vill jag tillägga.).
Och om du hatar U2 älskar jag U2 för att du hatar dem.
Har lyssnat på UP och Closer två gånger idag. Still en gång och Substance en gång.
Även en gång på senaste Swans, två gånger igår, det är därför jag lyssnar på JD idag. Tycker den låter som om Brian Eno hade gjort Closer.
Och jag säger inte att tur är samma sak som fascism eller det naturliga urvalet. Bara att de tre grejerna (bl a de tre grejerna) är dåliga grejer att ha som ledljus.
Joy Division har fått så lite kritik från ”musiker”-håll för att de knappt känner till bandet. Här i gästboken och i min värld är de enorma men i den andra världen där ute är det nog många som håller på med musik ett helt liv som på sin höjd känner till Love will tear us apart.
Jo men ändå. Det finns filmer, Bono älskar dem :).
Är det inte konstigt att alla gillar dem fast de låter som de låter?
Jaja, men då missförstod jag tur/det naturliga urvalet.
JD var och är Robert Smiths favoritband. Det tycker jag är sjukt gulligt. Och JD var hatade av många på punktiden. För sången. För att de var pretentiösa. För att de använde synthar. När blev de ikoniserade? Mitten på 90-talet?
Allt är gulligt med Robert Smith! Ändå fram till den där hall of fame-intervjun.
*ända
vad var det med den vjun då?
Skrev kanske slarvigt, menade att det här också är gulligt https://m.youtube.com/watch?v=S9LXN_ufL8M
Jag (och Stalle m fl) upptäckte JD typ 84-85. Jag skulle nog säga att de var ikoniserade redan då, kan vara i samband med att VU släpptes kanske. Velvet Underground fick en revival då. Och JD spelade Sister Ray på Still. Etcetc. Folk kunde ha skilda åsikter om t ex Sisters of Mercy och Echo and the Bunnymen, till och med om The Smiths och The Fall, men ingen klagade på JD. Det är ju helt rätt iofs, men det är konstigt. De var (lät, låter som) ett extremt band. Och nu är de ju det ännu mer.
Vi var på när Unknown pleasures kom. I remeeeember…..
Jag tyckte omslaget var briljant, i övrigt var jag ganska sval, medan kompisarna blev fullkomligt besatta. Nog klagade jag, mest på vännernas besatthet, men även på att JD lät sega, oengagerade och för allvarliga. När Closer kom fastnade jag, främst pga kontrasten mellan t ex Atrocity exhibition och Eternal- Decades. Håller med om att den ibland låter som Enoproducerad
Ok, årets 20 bästa skivor enligt mig och gud STJÄRNSTOPP
Richard Dawson – 2020
Royal Trux – White Stuff
Cosey Fanni Tutti – Tutti
Kelly Moran – Origin EP
Swans – Leaving Meaning.
Holly Herndon – Proto
Annie Angel – Space Travel
Bill Callahan – Sheperd in a Sheepskin Vest
Weyes Blood – Titanic Rising
I.B Sundström – 1592
Neil Young – Colorado
Comet Gain – Fireraisers Forever!
Kate Tempest – The Book of Traps
Kanye West – Jesus is King
Earl Sweatshirt – Feet of Clay
Cate le Bon – Reward
Shida Shahabi – Shifts
Garden Centre – A Moon For Digging
Torkel Rasmusson – Farväl Kapten
Thurston Moore – Spirit Counsel
Jag kan ju inget om musik så jag skriver helst om annat. I helgen ställde jag mig i kö till ett seniorboende, där man kan få hjälp med att flytta vidare i en boendekedja om man skulle bli dement på gamla dar. Känns ju viktigt med tanke på att jag inte har några egna barn som kan fixa och dona med mig när jag blir gammal. Och lägligt med tanke på att kötiden till de första seniorlägenheterna är ca 20 år. Perfekt till pensionen.
Sen vet man ju överhuvud taget inte om jag lever tills dess, men det är en annan femma.
Men Sue. Jag blir deprimerad. Kolla på Watchmen och fly en stund. Dr. Manhattan var ju cool idag till exempel. Skit i ålderdomen, den kommer när den kommer och vem vet hur läget ser ut då.
Haha ja. Förstår dig helt. Det är tolvstegsprogrammet, det slår mig plötsligt att jag faktiskt KAN bli gammal. Och kanske tar i lite i överkant ❤️
Jazzrock, oavsett om det är jazzare eller rockare som är initiativtagare är nästan alltid dåligt.
Undantag:
https://open.spotify.com/track/48xCtGeO3EY3JYbXIZ2tPn?si=sBDDEQe7QceQ_6-u_qWLiQ
https://open.spotify.com/track/5tR80sypNbMyWIbDfiBBXh?si=Okn31rMARhubA96ZdL44ug
Men ofta blir det helt värdelöst. Last Exit tex?! Närmast olyssningsbart. Sen kan man så klart argumentera om genrer, nån tycker säkert, med rätta kanske, att exemplen ovan inte är jazzrock. Kan köpa det.
Nån gång ska jag göra en spellista med lyckad jazzrock. Det är fan inte lätt.
Tack och förlåt för att jag fått använda er som dagbok den senaste känslosamma veckan förresten.
Inte behövs några förlåt inte. Kör på bara Sue! Skönt med öppna känslor.
Delayet på virveln på Autosuggestion med JD ❤️
Shredd: att spotta på jazzrock, är inte det att spotta på den som redan ligger ner? Men först, en definition. Vad är jazzrock? Är det jazz influerad av rock, eller rock influerad av jazz? Borde inte jazzrock egentligen heta rockjazz. För det jag vtycker borde heta jazzrock är väl det som kallas typ flumrock. Eller progressiv rock, som King Krimson? Både jazzrock och rockjazz är väl bespottade genres i allmänhet? Och därför intressanta. Som Sean Noonan Pavees Dance. Som jag älskar för deras integritet: Jag vet att det finns en värld därute som hyllar Joy Division, Neu! Och Suicides monotona riffande, men det skiter jag i, nu ska ni få för mycket av allt!
Conny: jo, du har rätt, även om genren känns rätt rumsren nu för tiden. Menar, har inte både den och prog blivit liite hipster?
Jag definierar jazzrock som antingen rock med utsvävande, helt improviserade beståndsdelar som har en framträdande roll i aktuell komposition, eller jazz med tydliga rockinfluenser, ofta då med hänseende på rytmiken.
Jazzrock, säger egentligen inte emot Conny ovan, men tänker att det är typ Mahavishnu Orchestra och liknande från den tiden som är den ursprungliga jazzrocken. Sen spårade det ur och blev 80-tals fusion som Casiopeia och Hawk on Flight, jazzmusiker som levde med missuppfattningen att Toto var höjden av rock och så blev det som det blev.
Sue fortsätt gärna dela med dig!
Själv har jag fram till ganska nyligen (5-8 år eller så) av olika anledningar helt saknat förmåga att föreställa mig framtiden. Men så långt som till pensionen har jag fortfarande inte kommit. Tanken på att åldras och dö i Sthlm ger mig lätt panik så här kan jag ju inte ställa mig i kö. Oavsett så kommer jag aldrig ha råd att gå i pension så jag kommer få bo där det finns jobb till mig tills jag dör.
Bitches Brew: jazzrock
Soft Machine: rockjazz
Eller?
Jag har å andra sidan levt som en pensionär i långa perioder så det är väl inte mer än rätt att jag jobbar på sen.
G: hahahaha!
döden, befriaren.
Vi kan väl alla bo i Blomsterfondens seniorlägenheter på Ringvägen när det börjar bli dags? Så kan ni yra om Joy Division och jag kan yra om att jag är nykter. Och ingen behöver vara ensam. Kom igen, det blir kul ❤️
http://www.blomsterfonden.se/seniorboende/seniorboenden/ringvagen-sodermalm/
Apropå jazzrock skulle nog kunna klassificera Tonbruket som det. Och dom är ju bra tycker jag.
Men oj vad lessen jag blev över Marie Fredriksson. 😢
Exakt. Get Up With It med Miles är rockjazz, som olyckligt döpts till jazzrock. Väldigt bra skiva. Rockjazz, som borde heta jazzrock finns det ju hur mycket som helst som är bra… Rock Bottom med Robert Wyatt, å herregud vilken skiva.
Heja Sue!❤️
Bra plan Sue! Ni gaggar om ert och jag kommer hem från jobbet och gaggar om att jag är ensam.
Ja, fast asså nu pratar vi om äpplen och päroncider. Ni pratar om GENREN jazzrock. Vad jag syftade på är när utpräglade rockare jazzar och vice versa. Miles och den där brittiska scenen spelade (tom skapade i viss mån) ju jazzrock/rockjazz som sitt huvudsakliga bread and butter. Alice och Hendersons funkutflykt här ovan är ju inte deras hemmaplan, utan ett sidospår.
Pat har fattat vad jag menar. Har aldrig hört Tonbruket, men tror att de representerar vad jag är ute efter.
Min fundering igår handlade om att detta, allt som oftast, går åt h-e. Robert Wyatt däremot har väl knappast tagit ett snedsteg (hahahaha) i hela sitt liv?
Å, Robert Wyatt! En jag verkligen älskarälskar.
Min tredje mest lyssnade artist under tiotalet var Kevin Ayers. Jobbigt att höra att han var ett svin. På tal om Robert Wyatt.
Att aldrig världen kan få vara svartvit. Jag tror jag fortsätter att inte gräva i det. Kevin Ayers, alltså.
Hade en liten omgång KA & company för en månad sen – en fin stund.
Kaffet smakar skit idag! Verkligen skit faktiskt. Mina smaklökar har spolats bort av allt kräkande och huvudvärkande det senaste dygnet. Anteckna.
Har ingen annan gjort årsbästalista?
Jag har listat typ allt i år. Även låtar fast jag inte skulle. Det är min bästa lista sedan 2011, en lista jag fortfarande lyssnar rätt mycket på.
Men bjussa på lite mer listning rå! Film t.ex där har en missat mycket under året tror jag. Typ bara sett Endgame och And Then We Danced. Båda dom borde ligga bra till för en topp fem placering iofs.
Har bara Sara Parkman på min musiklista för 2019. Hon har fått en ateist och folkmusikallergiker som mig att lipa och typ vilja bli frälst. Det får räcka så.
Ser så sjukt lite film, och aldrig nåt nytt. Har alla listor i dartan men orkar inte starta den just nu 🙂. Senare idag! Har såklart listat tv oxå, men väntar tills efter helgen med den pga The Expanse kommer på fredag…
Påminner om tiotalslistorna. De ska ju lämnas in på fredag.
/Magistern
Sara Parkman törs jag inte lyssna på mao. Lyssnar bara på den dumme Kevin Ayers nu.
Vad är regeln för tiotalslistan?
De femtio bästa skivorna på tiotalet.
Haha ja. Jag vet femtio låtar högst :)
Min är klar. Får man ge magistern ett äpple samtidigt som man lämnar in listan?
Jag gör ett årsbästa också förståss. Men bara en Spotifylista. Ni får den runt nyår.
Ang. 50-bästa-listan så har jag tvingats kasta ut några skivor jag tyckte var givna. Märker att jag kastar ut en del välproducerat till förmån för sånt som drabbar en lite mer genom att vara personligt. Fredag it is!
Jag tar alla skivor med Conny och alla med Matti. Det är väl ca 50 skivor? ❤️
Hahaha. Jag har bara gjort åtta under tiotalet. 🙂
Har ni sett klippet där Henry Rollins och Cindy Lauper kör Rise Above? Leta gärna rätt på det annars, kolla på det och svara sen på följande fråga:
Punken: är den levande eller död?
Obs, klippet innehåller mycket information. Jag är medveten om att detta är en typisk facebookfråga, men det är inte facebooksvaren jag söker (t ex: Clash/Ebba/Pistols/Exploited etc etc var grymma, jag såg dem då eller fucking då) utan på allvar. Obs, igen, vet att man inte kan svara på frågan utifrån klippet endast så utvecklingar uppskattas. Även synpunkter på klippet av folk som skiter i själva frågan pga fuck det och/eller allt.
https://youtu.be/4rAWnkM9-BE
Ingen hatar väl äpplen?
/magistern
Tyckte det var plågsamt att se klippet. Sen skämdes jag lite för att jag skämdes över en gammal Henry Rollins som ändå faktiskt såg ut att ha roligt där på scenen. Cindy Lauper har jag liksom ingen relation till. Det kanske är punk just därför att det är så obekvämt?
Läste kommentarerna nu ”Henry looks like Steve Martin playing Henry Rollins”
Ha ha ha!
Jag tyckte de där skärmarna runt trummisen var värst, och keytar-männschan. Men jag tycker Rollins var bästa Black Flag-sångaren. Punken lever men i klippet gör den inte det. Cindy Lauper är cool. Men inte i klippet.
kändes som nåt de kunde gjort på sitt gemensamma 60-årskalas.
Årets låtar OK GUD
https://open.spotify.com/playlist/6MTMuETMa8PkpgI0Gqhas5?si=x2S1YNMWQMSkKmgC2DDCEg
Men om punken är död eller inte påverkas väl inte så mycket av att Cyndi Lauper sjunger Black Flag med Henry Rollins? (Eller av att Sporty Spice sjöng Sex Pistols med Steve Jones)
Nä, så är det ju. Men det kändes viktigt och som att svaret på frågan var nära just då.
Jag är klar. Vilar i min 50-lista. Majken vaknar inatt, gissar jag, så publicerar efter att ni somnat men innan ni vaknar, gissar jag.
Men ok, jag har en kommentar klar till min lista:
Jag har valt att sätta allt i en mindre kontext. Jag skiter i om plattorna var nyskapande, om de förändrade musikhistorien, om de betydde nått för världen eller någon scen. Det är bara skivorna jag tycker mest om, just nu, i den ordning jag tycker om dem när jag lyssnat igenom så mycket jag hunnit av det jag lyckats ta in från 10-talet. Det är de 50 skivor som letat sig fram till just mig. Självklart är det en subjektiv lista. Alla andra anspråk på detta omöjliga uppdrag ser jag som hybris. Jag kan mycket väl ha missat decenniets 100 bästa skivor.
1. Stornoway – Beachcomber’s Windowsil
2. Richard Dawson – 2020
3. Young Thug – Slime Season 1
4. Kendrick Lamar – To Pimp a Butterfly
5. Earl Sweatshirt – I Don’t Like Shit I Don’t Go Outside
6. Frank Ocean – Blonde
7. Young Thug – Slime Season 2
8. Mattias Alkberg – Anarkist
9. Earl Sweatshirt – Doris
10. David Bowie – The Next Day
11. Nef The Pharaoh – Neffy Got Wings
12. Earl Sweatshirt – Some Rap Songs
13. Eric Chenaux – Slowly Paradise
14. Gillian Welch – The Harrow & The Harvest
15. Kamayiah – A Good Night in the Ghetto
16. Off! – First Four EP’s
17. King Creosote, John Hopkins – Diamond Mine Jubilee Edition
18. Helena Hauff – Qualm
19. Nick Cave – Ghosteen
20. Snail Mail – Lush
21. Anna Von Hauswolf – Ceremony
22. Second Woman – S/W
23. Cate Le Bon – Mug Museum
24. Tim Hecker – Ravedeath 1972
25. Vince Staples – Summertime ’06
26. Danny Brown – Atrocity Exhibition
27. John Maus – We Must Become the Pitiless Censors of Ourselfs
28. 21 Savage – Issa Album
29. Future – DS2
30. Rae Sremmurd – SremmLife
31. Sean Noonan Pavees Dance – Tan Man’s Hat
32. Swans – My Father Will Guide Me Up a Rope to the Sky
33. Laurel Halo – In Situ
34. Kodak Black – Project Baby 2
35. The Good, The Bad & The Queen – Merrie Land
36. Sheer Mag – Compilation (I, II & III)
37. Logar Decay – FRGL
38. Pascal – Orkanen närmar sig
39. Dez Williams – Against Your Will
40. Neil Young & Crazy Horse – Colorado
41. Amen Dunes – Freedom
42. Kassem Mosse – Workshop 19
43. Rotting Sky – Sedation
44. Dean Blunt – Black Metal
45. Drake, Future – What A Time To Be Alive
46. Allessandro Cortini – VOLUME MASSIMO
47. Kilchhofer – The Book Room
48. Byron Westbrook – Confluence Patterns
49. The-Dream – Crown
50. Terakraft – Kel Tamasheq
PANG BOM
TIOTALETS 50 BÄSTA SKIVOR
1 The Fall – New Facts Emerge (2017)
2 Kanye West – Yeezus (2013)
3 Serafina Steer – The Moths Are Real (2013)
4 Frank Ocean – Blonde (2016)
5 PJ Harvey – Let England Shake (2011)
6 Terakaft – Aratan N Azawad (2011)
7 Napalm Death – Utlitarian (2012)
8 Earl Sweatshirt – I Don’t Like Shit, I Don’t Go Outside (2015)
9 The Pastels – Slow Summit (2013)
10 Kendrick Lamar – Damn (2017)
11 King Creosote & John Hopkins – Diamond Mine (2011)
12 Napalm Death – Apex Predator-Easy Meat (2015)
13 Stornoway – Beachcomber’s Windowsill (2010)
14 Maria Eriksson – Stjäl det du behöver (2012)
15 Mascara Snakes – Fullständiga rättigheter (2018)
16 Rocket Juice & the Moon – Rocket Juice & the Moon (2012)
17 The Pastels – Slow Summits (2013)
18 Seremonia – Kristalliarkki (2015)
19 Skator – Vita kalla (2013)
20 Conny Nimmersjö – Tänk nyss var här så trevligt (2015)
21 Aphex Twin – Syro (2014)
22 Håkan Hellström – 2 steg från Paradise (2010)
23 Good Throb – Fuck Off (2014)
24 Richard Dawson – 2020 (2019)
25 Dolce – Av liv och grönska (2017)
26 Skriet – Det beslutande organet (2011)
27 Cosey Fanni Tutti – Tutti (2019)
28 Vasas Flora & Fauna – Släkt med Lotta Swärd (2015)
29 Tyler, The Creator – Cherry Bomb (2015)
30 The Swans – Leaving Meaning. (2019)
31 Frank Ocean – Channel Orange (2012)
32 Hanna Hirsch – Gå hem över himlen (2011)
33 Cate le Bon – Mug Museum (2013)
34 Iron Maiden – The Book Of Souls (2015)
35 The Goon Sax – Up To Anything (2016)
36 A Tribe Called Quest – We Got It From Here… Thank For Your Service (2016)
37 Royal Trux – White Stuff (2019)
38 Garden Centre – Monster Energy (2017)
39 Chicagojazzen – Ständut Bläck (2017)
40 Bäddat för trubbel – Det här är inte New York (2010)
41 Räjäyttäjät – Räjä Elektrik Millenium (2016)
42 Eva Eastwood – Åh, vilken skiva (2012)
43 Anton Alamaa – Stuga på hjul (2018)
44 Dödsfest – Det sista äventyret (2014)
45 Amanda Bergman – Docks (2016)
46 Perverts Again – Friday Night Light (2018)
47 Wild Billy Chyldish – All Our Forts Are With You (2013)
48 The Pampers – The Pampers (2013)
49 Kelly Moran – Ultraviolet (2018)
50 Black Sabbbath – 13 (2013)
Sjukt att min etta inte ens är med på Connys lista!
Och att jag inte har med Pascal nånstans. :( Glömde. Men nu får jag fan stå för det här.
Min bästa låtar-lista från 2011 är en av mina bästa listor öh, och där är de först iaf.
Här kommer min! Det var svårt men kul. Hittade på en egen princip att bara ha ett album per artist. Så det inte skulle bli typ fem Swans-skivor eller så. Kanske rätt, kanske fel. Känns bra nu i alla fall! Känns som det här decenniet.
10-talets 50 bästa album
1. David Bowie – Blackstar
2. Nils Frahm – All Melody
3. Bear Quartet – Monty Python
4. The Fall – Your Future Our Clutter
5. Mattias Alkberg – Anarkist
6. Sufjan Stevens – Carrie & Lowell
7. Nick Cave – Ghosteen
8. Bob Hund – Det överexponerade gömstället
9. Joel Alme – Flyktligan
10. PJ Harvey – Let England Shake
11. Skriet – Det beslutande organet
12. Swans – The Seer
13. 1900 – Tekno
14. The Knife – Shaking The Habitual
15. Thåström – Beväpna dig med vingar
16. Anna Von Hausswolf – Dead Magic
17. Max Richter – Sleep
18. Johann Johansson – Orphee
19. Scott Walker – Bisch Bosch
20. Lana Del Rey – Born To Die
21. Iggy Pop – Post Pop Depression
22. Arcade Fire – The Suburbs
23. Ossler – Stas
24. Josephine Foster – I’m a dreamer
25. IB Sundström – I den skinande gyttjan
26. Frida Hyvönen – Kvinnor & Barn
27. Franska Trion – Som ett spjut genom dagarna
28. Masshysteri – Masshysteri
29. Peter Perret – How the west was won
30. Joanna Newsom – Have One On me
31. Anna Järvinen – Anna Själv Tredje
32. Freddie Wadling – Efter regnet
33. Courtney Barnett: Sometimes I Sit and Think, and Sometimes I Just Sit
34. Angel Olsen – Burn your fire for no witness
35. Kajsa Grytt – En kvinna under påverkan
36. Destroyer- Kaputt
37. Sleaford Mods – Key Markets
38. Fucked Up – David Comes to Life
39. Jenny Hval – Blood Bitch
40. Jenny Wilson – Exorcism
41. Wyatt, Atzmon, Stephen – For the Ghost Within
42. Brian Eno – The Ship
43. Kurt Vile – Smoke ring for my halo
44. Sharon Van Etten – Are We There
45. Talkest Man On Earth – The Wild Hunt
46. Ulf Stureson – Alfta förr och nu
47. Phosphorescent – Muchacho
48. John Grant – Queen of Denmark
49. Weyes Blood – Titanic Rising
50. Leonard Cohen – You Want It Darker
Matti får en bonuschans! Pastels är med 2 ggr på din lista! Inser att det var ett misstag att inte hinna lyssna igen på Maria Erikssons skiva. Den skulle jag haft med!
Okej, jag försöker mig också på en 50-lista. Album som jag lyssnat och älskat mest från 10-talet:
1. PJ Harvey – Let England Shake (2011)
2. Yo La Tengo – Fade (2013)
3. Frank Ocean – Blonde (2016)
4. Bill Callahan – Dream River (2013)
5. Mattias Alkberg – Åtminstone artificiell intelligens (2017)
6. Superchunk – Majesty Shredding (2010)
7. Joanna Newsom – Have One on Me (2010)
8. Säkert! – Däggdjur (2017)
9. David Bowie – Blackstar (2016)
10. Kendrick Lamar – DAMN. (2017)
11. Mattias Alkberg – Anarkist (2011)
12. Teenage Fanclub – Here (2016)
13. Bäddat för Trubbel – Det här är inte New York (2010)
14. A Tribe Called Quest – We Got It From Here… (2016)
15. Cardi B – Invasion of Privacy (2018)
16. Cate le Bon – Reward (2019)
17. Bill Callahan – Shepherd in a Sheepskin Vest (2019)
18. Circuit Des Yeux – Reaching for Indigo (2017)
19. Håkan Hellström – 2 steg från paradise (2010)
20. Mogwai – Hardcore Will Never Die, but You Will (2011)
21. Low – Double Negative (2018)
22. Shabazz Palaces – Black Up (2011)
23. Amyl and the Sniffers – s/t (2019)
24. Bäddat för Trubbel – Två sjundedelar av ett liv (2015)
25. Frida Hyvönen – Kvinnor och barn (2016)
26. Leonard Cohen – You Want It Darker (2016)
27. Snail Mail – Lush (2018)
28. Purple Mountains – s/t (2019)
29. Kendrick Lamar – To Pimp a Butterfly (2015)
30. Iiris Viljanen – Mercedes (2016)
31. Kanye West – Yeezus (2013)
32. The Bear Quartet – Monty Python (2010)
33. Courtney Barnett – Sometimes I Sit and Think, and Sometimes I Just Sit (2015)
34. Sacred Paws – Run Around the Sun (2019)
35. Earl Sweatshirt – Some Rap Songs (2018)
36. Kills Birds – s/t (2019)
37. Iggy Pop – Post Pop Depression (2016)
38. Aldous Harding – Designer (2019)
39. My Bloody Valentine – mbv (2013)
40. Bonnie ”Prince” Billy – Wolfroy Goes to Town (2011)
41. Björk – Utopia (2017)
42. bob hund – Det överexponerade gömstället (2011)
43. Sleaford Mods – Divide and Exit (2014)
44. Sheer Mag – Need to Feel Your Love (2017)
45. Chicagojazzen – Ständut Black (2017)
46. Slowdive – s/t (2017)
47. Neil Young & Crazy Horse – Colorado (2019)
48. Polvo – Siberia (2013)
49. Frank Ocean – Channel Orange (2012)
50. The Fall – Your Future Our Clutter (2010)
Men helvete! Wilfried Goes To Town har jag lyssnat på mest av allt! Fan, jag måste revidera min lista. Var helt hundra på att Wilfried kom 2009!!!
Conny: Jag tror att det till och med var du som fick mig att börja lyssna på den skivan. Du skrev mycket om den här ett tag.
Jag har försökt posta min lista, men det går inte.
jag har inte försökt göra min lista, för det går inte.
Jag har inte försökt göra min lista, trots det går. Men ingen bryr sig egentligen, allra minst jag. Stort tack för era, på riktigt alltså.
Jag orkar inte skriva ut den. Här är länken igen. Ingen inbördes ordning.
https://open.spotify.com/playlist/4XovnEaCSr0ag5lTh8VfxP?si=R4vvriogSpOl1zCPEsrE5g
Jag orkar inte ägna mig åt sånt här, men det är jättekul att läsa era listor! Tycker det verkar rimligt att Matti har med Slow Summits två gånger eftersom alla andra som postat hittills har bommat den helt.
Som sagt jag tyckte Slow Summits var nionde bäst. Även sjuttonde bäst.
Vad tråkig jag lät. Förlåt.
Det är ok tp. Det är rätt trist att posta listor oxå.
känns som ett omöjligt uppdrag. Minns inte ens vilken skiva jag tyckte var bäst i förrgår?
Hur gör ni, kollar år för år vilka skivor som släpptes? Hur?? Hur?!?
Roliga listor!
shredd: För mig kändes det också som ett omöjligt uppdrag först, tills jag kom på att jag haft profiler på sidan last.fm sen 2007. Där är allt sparat som jag lyssnat på via spotify/mp3 sedan dess. Så det var bara att gå igenom det jag lyssnat mest på genom åren. Och gå igenom skivhyllan förstås.
Tack
Vägen är
Lättare
Nu
Muuuu
Först lägger man in allt som J Mascis har släppt. Sen fyller man ut.
Kboi: Lol ❤️
Kul med listor. Jag glömde Biophilia med Björk. Kanske det ska in på topp… 17, kanske.
Och jag har glömt Dinosaur Jr! I Bet on Sky skulle varit med på min lista. Mycket en missat ändå när man börjar kolla era listor ser jag nu. Nästan omöjligt uppdrag som sagt. Hur var det med 10-talets bästa låtar? Har ni gjort sådana listor också?
Just jävlar, DinoJr! Måste kolla lilla skivhyllan också, tack!
Jo, har man saker och ting organiserat så går det ju.
Njuter av era listor!
Har en rätt fet JAZZROCKlista på lut men vi tar den en annan gång.
Jag fick ihop 7 skivor, i utgivningsordning.
Robyn, Body Talk
Mattias Alkberg, Anarkist
Skator, Kalla Vita
Håkan Hellström, Det kommer aldrig va över för mig
Silvana Imam, Naturkraft
Säkert! Däggdjur
1900, Fältinspelningar
Jag verkar mest lyssna på musik från förra århundradet.
Tycker också att det blir svårare och svårare med att lista ny musik. Det släpps så mycket att bara musik från januari fram tills nu blir liksom, jag vet inte, oöverskådligt på nåt sätt? Vidare finns ALLT, hela historien, tillgänglig och återsläpps i större grad, eller bolagen uppmärksammar åtminstone reissues bättre nu, vilket krånglar till det än mer. Man översköljs, och är man en antenn blir det som det blir!
Men OBS! tycker att all NU musik rent i sig självt har ett högre värde än gammal musik, så årsbästa listor är grymma. Bara det att jag själv inte kan med att sortera längre.
Den här är ju fet från i år
https://open.spotify.com/album/7wZmVoR11jHhE9PzZbc100?si=_Hafhh3yTVWiVi-USxkOFQ
Ujujuj hurredurula.
Som sagt svettig uppgift. Ingen spikad ordning pga slöhet, men de första 25 skivorna har jag lyssnat ganska mycket på och gillar skarpt. De övriga också. Har inte brytt mig om format, har ibland tagit med skivor pga jag helt enkelt är beroende av någon låt (Jinjer, The Knife, Horseface, Silvana, Tussilago m fl). Har medvetet reducerat antal Alkbergare, hoppade över lite annat som ni ,som hänger här ibland, har gjort pga, ja vete fan, kände för det helt enkelt. Ber ödmjukast om ursäkt för det. Knökade in enstaka skivor som jag tycker är underskattade och som jag älskar. Anser att Ed Kueppers skiva på gamla låtar är som ny. Hade glömt den. Pere Ubu hade kunnat bombas med fler, likaså the Fall förstås.
Om magistern anser jag gjort fel, eller att detta är sen ankomst och därmed ogiltigt, meddela det omgående.
https://open.spotify.com/playlist/0iAql9Z6YGC7Fkca1ksnN1?si=3aZg4i4ETWGI1c6G7IziIw
1.A corpse has been fucked in Hallstahammar – Mascara Snakes 2015
2.Lilla blå- KC BABY
3.Re-Mit –The Fall
4.Anarkist – Mattias Alkberg
5.Monty Python – BQ
Gå hem över himlen – Hanna Hirsch
Orkanen Närmar Sig – Pascal
No Thyself – Magazine
20 years in a Montana Missile Silo – Pere Ubu
New facts Emerging – the Fall
Big Attraction – Amyl and the Sniffers
I’m bad now – Nap Eyes
We design the future – Paper
Give a Glimpse of what yer not – Dinosaur Jr.
Musik från filmen “Stuga på hjul” – Anton Alamaa
Your Future Our Clutter – The Fall
Mattias Alkbergs begravning – Mattias Alkberg
Det här är inte New York – Bäddat för Trubbel
Tänk, Nyss Var Här Så Trevligt – Conny Nimmersjö
Ogräs – K. Malm
Revy- Pascal
Allez Allez – The Night Marchers
Det Överexponerade Gömstället – Bob Hund
Monster Energy- Garden Centre
Död Musik – Södra Sverige
All Nerve – the Breeders
Södra Sverige – Mattias Alkberg, Södra Sverige
Ei Enää Kylmää Eikä Pimeää – Jukka Nousiainen
I bet on Sky – Dinosaur Jr.
Ready to die – the Stooges
Chelsea Light Moving – Chelsea Light Moving
Shanana – SKRIET
Take me to the land of hell – Yoko Ono, The Plastic Ono Band
13 Most Beautiful: Sings for Andy Warhol’s Screen Tests – Dean & Britta
Sister – In Solitude
TCR – Sleaford Mods
Change Becomes Us – Wire
Ihminen – Seremonia
Shaking the Habitual – The Knife
Let England Shake – PJ Harvey
Himmelikasetti – Horseface
Carnival of Souls – Pere Ubu
Tan Man’s Hat – Sean Noonan Pavees Dance
Consistency of Energy- Viagra Boys
Colorado – Neil Young
Naturkraft – Silvana Imam
La Arana Es La Vida – Kid Congo & the Pink Monkey Birds
Holy Train – Tussilago
King of Everything – Jinjer
Second Winter – Ed Kuepper
Postade min lista på fb. Tillät mig revisionism och tog med Wolfrey…. det är ändå den skivan jag lyssnat överlägset mest på. När sönerna var små hade jag den som sovskiva i flera år. Dvs jag har lätt lyssnat på den 200 gånger. Utan att tröttna.
sovskiva utan att tröttna. nä nu blev jag trött och knoppar in ❤️
Just sett Marriage Story, herregud vad bra! Kul att läsa era listor. Beundrar er hängivenhet men saknar den själv.
En sen lista. Inte som de andra. Kanske för jag inte lyssnar så mycket på ny musik? 26 och en halv. Ingen ordning.
P J Harvey – Let England Shake
Lloyd Cole – Broken Record
Damien Rice – My Favourite Faded Fantasy
Jesus and Mary Chain – Damage And Joy
J Mascis – Several Shades of Why
the Wolfhounds – Untied Kingdom
Dinosaur Jr – I Bet On Sky
Luke Haines – New York in the 70’s
Pastels – Slow Summits
Teenage Fanclub – Shadows
Thracy Thorn – Love And It’s Opposite
Danger Mouse & Sparklehorse – Dark Night of the Soul (Fusk? Digital 2009, fysisk 2010)
Ossler – Stas
Bäddat för Trubbel – Det Här Är Inte New York
Alkberg – Anarkist
the Bear Quartet – Monty Python
Ulf Stureson – Alfta Förr och Nu
Bob Hund – Det Överexponerade Gömstället
Pascal – Orkanen Närmar sig
Dödsfest – Det Sista Äventyret
Conny Nimmersjö – Tänk Nyss Var Här Så Trevligt
Hanna Hirsch – Gå Hem Över Himlen
Könsförrädare – Curse All Law
Sällskapet – Nowy Port
Docenterna – Medan Vi Spelar Pop
Ola Jörhall – Ensamheten
Robyn – Body Talk
Ok, finns det någon slutsats vi kan dra av allas listor?
Grizzly Bear Shields som vi alla gillade så, vad hände med den? Jag lyssnade nu igen, inför listorna, och tja…. det faller väl lite på sängen, va?
Min slutsats är att alla som inte har KC Baby skivan med på sin lista har skjutit stolpe ut. Sorry, men så är det. Och även med den skivan i listan går det att pricka stolpen, som i mitt fall. Glömde ju ”Blood Rushing” – Josephine Foster, och ”Det mörka ljuset” – John Essing. Fy på mig!
Årets böcker är
1 Johan Jönson – Marginalia/Exterminalia
2 Martina Montelius – Avlivningskliniken Tusenskönan
3 James A. Corey – Tiamat’s Wrath
4 Pernilla Berglund – Rätten
5 Linus Gårdfeldt – Den råttan
6 Lina Rydén Reynolds – Läs mina läppar
7 David Vikgren – Materialvägensägen
8. Sigbjørn Skåden – Vaka över dem som sover
Ja, that’s it. Har såklart läst och älskat fler böcker i år, men inte läst fler böcker som är utgivna i år, tror jag.
Watchmen höll ju hela vägen! Å vad glad jag är för det. Hoppas nu inte att det kommer en urvattnad säsong 2 och förstör det här fina vi fått.
Började plugga alldeles för sent till inlämningen i fredags. Har försökt hålla mig från att tjuvkika på listorna och håller tummarna för att det ges tid för en omtenta i mellandagarna.
tp vet vad han pratar om! :)
Watchmen – ujujujujuj. Vad finns det nu att se?
The Expanse. Inte Watchmenklass, inte riktigt BSG-klass, men ändå svinbra.
Klarade mig tills nu i Whamageddon. Ändå länge!
Är inte med i Triadageddon, räknar inte det till musik nämligen.
Haha
Tycker det var närapå Onkel-klass på urinjullåten ”Gul gul, strålande gul” i radions julkalender häromdagen. Annars har jag inte hört så mycket julmusik alls än. Sparar Agnetha Fältskogs julskiva med Linda Ulvaues till julafton, aldrig hört den förr. Inspelad 1980 i Polarstudion med Tretow och Abbas kompband, visst måste det vara hur bra som helst?
Åh, låter ju helt drömmigt!
Med tv så upprepar jag mitt tips om spanska Netflixserien Money Heist. Grötstund kommer aldrig att jämföra den med Joy Division, men jag kan inte sluta titta. Trodde det var totalslut efter säsong 2, men nu är jag snart klar med säsong 3 och det ska visst komma säsong 4 i april! Färgstarka bovar och banditer ska råna spanska centralbanken, det blir en massa action och dramatik och man vågar knappt ens gissa hur det ska gå! Raffel och pangpang!
Är det normalt att gråta till VARJE avsnitt av TomTens minnesluckor?
jag tror vi flyr rakt in i solen!! rakt in i skärmljuset
https://www.counterpunch.org/2019/12/19/biosphere-collapse/
La till den här femplussaren i Årets låtar-listan: vilken text, jag svimmar
https://open.spotify.com/track/4R9KJFQoZ4KmejwOVlXk9v?si=c6zsuvvxTYqe4zYl4b6StQ
Hela ep:n med Steso Songs är ju bra, märker jag.
Eller hur! Svinbra.
Hade inte med Vesper nånstans. Jag tycker den är hur bra som helst, alltså bäst. Men jag har vissa problem med
1 Svensk folkmusik
2 Kristendomen
Jag menar, jag har inte kunnat lyssna objektivt på den. Den liksom transcenderar det jag håller på med själv.
Kunde/kan skriva mer men nejnej nej.
Obs, det blir julklapp här i år.
😍
Transcenderar julklappen det vi brukar hålla på med här?
Alltså, tyckte Irishman var riktigt usel och sömnig. Rutinskådespeleri, ointressant berättelse. Tre och en halvtimme!
tp: ju mer jag tänker på The Irishman tycker jag typ samma.
Skönt, matti.
En annan grej: en underhållande betraktelse om den gåtfulla Tomas Ledin i SvD idag. Lokko hittar inga svar och jag njuter fortfarande av Connys C-0, Tomas Ledin, 2013.
va vare jag sa om irishman….
Sluta lipa om Irishman! Det är väl bästa filmen från 2019?
Nåt som däremot är sämst så är det årets julkalender.
Scorcese gjorde väl den där Dylanfilmen i år också? Den är ju bättre.
Ja, när man såg att Scorsese skulle göra årets julkalender höjdes ju förväntningarna.
Hahaha
Nytt inlägg med julklappspremiär.
Vad kan du göra mer än att gå ut i galenskapen